Spindlar i Sverige och i världen
Kort svar. I Sverige lever någonstans mellan 730 och 805 spindelarter, beroende på vilken källa som räknar och om tillfälliga fynd tas med. Sex av dem har dokumenterade bett på människa i den vetenskapliga litteraturen. Ingen av dem ger vävnadsdöd och ingen svensk art har motgift.
Den giftigaste svenska spindeln är större sporrspindeln. Naturhistoriska riksmuseet beskriver den som ”sannolikt något giftigare för människan än en geting”. Den finns bara på Öland, längs Kalmarsundskusten och på ett par lokaler på Gotland.
Sidan är byggd för den fråga du ställer när du hittar en spindel: hur stor är den, var hör den hemma, biter den, vad heter den. Artlistan går att filtrera och söka i. Storleksjämföraren ritar arten i skala mot en enkrona. Under den ligger nätguiden, säsongskalendern och hela listan över de svenska arter som har dokumenterade bett.
På den här sidan
Vilken spindel är det?
Trettioåtta arter, indelade efter var du träffar på dem. Alla kroppslängder är mätta utan ben och hämtade från araneae – Spiders of Europe, den databas som europeiska arachnologer själva använder. Hanar och honor skiljer sig ofta kraftigt åt, så båda spannen står utskrivna.
Större husspindelkan bita
Bygger trattnät i hörn, källare och garage. Flest fynd rapporteras i augusti och september och det är då hanarna vandrar.
Mindre husspindel
Vuxna djur finns hela året. Ute lever den under stenar, inne i springor och bakom möbler.
Större dallerspindel
Hänger upp och ned i ett rörigt nät och skakar sig till en suddig fläck vid störning. Ursprungligen en grottart. Enda svenska arten som rapporteras lika ofta i januari som i juli.
Fettspindel
Blank mörk bakkropp med ljus kant. Mycket ofta i byggnader, på bark och på klippor. Rapporteras mest i april och maj.
Husvaxspindelkan bita
Den art som oftast förväxlas med svarta änkan. Bett kan ge långdragen smärta och systemiska symtom av samma typ, men i genomsnitt mildare.
Hushoppspindel
Liten hoppspindel som lever i och på byggnader och vid murar. Sprider sig i Europa men räknas som inhemsk.
Allmän mörkrumsspindel
Vanlig i skog under bark, stenar och i mosstuvor. Inomhus hittas den i springor kring fönster och foder.
Bred sektorspindel
Hjulnät med en tom trådlös sektor där signaltråden går. Sitter på husfasader och staket, sällan på träd.
Murzebraspindel
Svartvit hoppspindel på soliga väggar och klippor. Sveriges mest rapporterade hoppspindel med 4 453 fynd. Toppar i maj och juni, inte på hösten.
Murhoppspindel
Sveriges största hoppspindel. Färgteckningen är gjord för bark, där den nästan försvinner. På en ljus husvägg är den i stället omedelbart synlig.
Vinkelhoppspindel
Soliga torra sluttningar, sandmarker, dyner och tallskog. Hanen bär ett vitt V i ansiktet.
Brokhoppspindel
Gräs, buskage och skogsmark. Näst mest rapporterade hoppspindeln i landet med 2 863 fynd.
Korsspindel
Det klassiska hjulnätet och det vita korset på bakkroppen. Med 6 181 svenska fynd är den landets mest rapporterade spindel över huvud taget och augustitoppen är mer än dubbelt så hög som någon annan arts.
Fyrfläckig hjulspindel
Fyra ljusa fläckar på en tjock bakkropp som kan vara grön, gul, orange eller rödbrun. Ofta i gräs på fuktiga ängar.
Vasshjulspindel
Ängar och skogsbryn, oftast nära vatten. Sitter gles på dagen i ett gemmed rör av blad.
Större skuggspindelkan bita
Platt kropp byggd för smala springor i träd och byggnader. Bettet gör enligt källan inte särskilt ont och smärtan försvinner efter några minuter.
Getingspindel
Gul och svart tvärrandig hona i ett hjulnät med ett vitt sicksackband. Första bekräftade svenska fyndet gjordes 1989 på Gotland. Nu finns den i södra och mellersta Sverige.
Allmän täckvävarspindel
Bygger hängmattan som täcker ljung och buskar med dagg i augusti. Familjen täckvävarspindlar har 317 svenska arter och är därmed landets artrikaste.
Labyrintspindel
Stora trattnät nära marken i tät vegetation och soliga skogsbryn. Spindeln sitter i trattens botten och väntar.
Blomkrabbspindel
Honan skiftar mellan vitt och gult på några dagar genom att flytta pigment. Hon sitter i blomman och tar bin, getingar och blomflugor.
Kärrspindel
En av landets största spindlar. Jagar vid vattenytan på myrar och i kärr och kan gå ned under ytan.
Skräddarspindel
Systerart till kärrspindeln och betydligt mer sällsynt. Skiljs på detaljer i teckningen och kräver näringsrika våtmarker.
Vattenspindel
Lever hela livet under vattnet i en dykarklocka av silke fylld med luft. En av få spindlar där hanen är större än honan.
Vargspindel
Nattaktiv jägare utan nät. Honan släpar äggkokongen med sig och bär sedan ungarna på bakkroppen. Familjen har 60 svenska arter.
Större sporrspindelkan bita
Sveriges giftigaste spindel enligt Naturhistoriska riksmuseet. Lever i ört- och busklager i varma öppna marker på Öland, längs Kalmarsundskusten och på Gotland.
Nyckelpigespindelkan bita
Den enda fridlysta spindeln i Sverige. Hanen är klarröd med svarta prickar, honan svart och undanskymd. Lever på torr sandhed, med första svenska fyndet 1993 i Fyledalen.
Markrörspindelkan bita
Bygger ett slutet silkesrör 20–45 cm ned i marken med en fångstkammare ovan jord. Honan kan bli åtta år gammal. 127 svenska fynd, samtliga i Skåne och Blekinge.
Svart änka
Den mest kända änkespindeln. Två svenska fynd någonsin, båda i importerade amerikanska bilar i Värmland.
Brun änka
Har spridit sig från södra Afrika till Japan, Australien, USA, Mellanamerika och Hawaii.
Röd änka
En sällsynt änkespindel som lever i sanddyner och buskmarker i Florida.
Rödryggad spindel
Australiens vanligaste orsak till motgiftsbehandling. Motgift finns sedan 1956 och inget rapporterat dödsfall har inträffat sedan 1955.
Brun eremitspindel
Fiolteckningen på framkroppen är kännetecknet. Färre än ett bett på hundra ger systemisk sjukdom och feldiagnoserna är fler än arten själv kan förklara.
Brasiliansk vandringsspindel
I en serie på 422 patienter var 89,8 procent av fallen lindriga och 0,5 procent svåra. Bara 2,3 procent behövde motgift.
Trattminörspindel
Tretton dödsfall finns registrerade, samtliga före motgiftet 1981. Sedan dess noll. Alla var orsakade av vandrande hanar.
Familjen Actinopodidae
Musspindlarna, en mindre känd familj nära släkt med trattnätspindlarna. Hanarna vandrar dagtid och förväxlas ofta.
Goliatfågelspindel
Världens tyngsta spindel. Brännhåren på bakkroppen är försvaret, inte bettet.
Blå tarantula
Metallblåa ben och orange bakkropp. En av de mest odlade arterna i terrarium.
Mexikansk rödknäad fågelspindel
Den klassiska terrariearten, långsam och långlivad. Nya världens arter har brännhår, gamla världens har det aldrig.
Ingen art matchar sökningen. Prova ett kortare ord.
Fyndsiffrorna kommer från GBIF och mäter hur ofta en art rapporteras, inte hur vanlig den är. En stor spindel på en husvägg blir fotograferad oftare än en tvåmillimeters täckvävarspindel i mossan.
Så stor är den i verkligheten
Millimeter säger inte särskilt mycket. Välj en art nedan så ritas den i skala bredvid en enkrona, som är 19,50 mm i diameter enligt Riksbankens föreskrifter. Måttet är kroppslängd utan ben för honan, eftersom hanar och honor skiljer sig kraftigt åt och benlängder inte finns publicerade för de flesta svenska arter.
Med sina 0,37 mm blir Patu digua nästan osynlig i skalan. Det är poängen: världens minsta spindel är kortare än tjockleken på tre hopklistrade pappersark, medan jättekrabbspindeln når 42 mm bara i kroppen och har ett benspann på 25–30 cm utöver det.
Nätet avslöjar familjen
Formen på nätet är det snabbaste sättet att komma rätt, långt innan man hunnit räkna ögon eller titta på benens borst. Sex konstruktioner täcker det mesta man ser i en svensk trädgård eller källare.
Hjulnät
Ekrar och en klibbig spiral, byggt om nästan varje natt. Hjulnätspindlar (Araneidae) med 43 svenska arter: korsspindel, getingspindel, fyrfläckig hjulspindel. Sektorspindlarnas hjulnät har en tom kil där signaltråden löper.
Trattnät
En plan duk med en tratt i ena hörnet där spindeln sitter och väntar. Husspindlarna (Agelenidae) bygger dem i hörn och källare, labyrintspindeln nere i gräset.
Rörigt klotnät
En till synes planlös röra av trådar med klibbiga fångstlinor ned mot underlaget. Klotspindlarna (Theridiidae) med 71 svenska arter: fettspindel, husvaxspindel och alla änkespindlar.
Täckväv
En duk som hänger som en hängmatta, med stöttrådar uppåt. Bytet snärjs i trådarna och faller ned på duken. Täckvävarspindlarna (Linyphiidae) är Sveriges artrikaste familj med 317 arter, de flesta bara några millimeter.
Silkesrör i marken
Ett slutet rör 20 till 45 cm ned i marken med en fångstkammare ovan jord, där spindeln biter genom väggen underifrån. Markrörspindeln (Atypidae) gör detta och den finns i Skåne och Blekinge.
Inget nät alls
Hoppspindlar, vargspindlar och krabbspindlar jagar på syn eller från bakhåll. Silket blir säkerhetslina, bo och äggkokong i stället för fångstredskap. Tillsammans är de 149 svenska arter.
När på året syns de?
Bandet nedan bygger på drygt 19 000 svenska fynd i GBIF, månad för månad. Mörk ruta betyder de månader som samlar flest rapporter, ljus ruta betyder att arten rapporteras jämnt över hela året.
Varför augusti känns som spindelmånaden
Den vanligaste förklaringen är också fel. Husspindlarna kommer inte in när det blir kallt. De är egna arter som lever inomhus året om och eftersom spindlar är växelvarma lockas de inte av värme över huvud taget. Det du ser i augusti och september är könsmogna hanar som vandrar och letar honor och de rör sig där du råkar sitta.
Ett brittiskt medborgarforskningsprojekt vid University of Gloucestershire samlade över 10 000 observationer och fick toppen kring mitten av september. Över 80 procent av de rapporterade spindlarna var hanar och flest observationer gjordes runt halv åtta på kvällen. Data är brittiska, men de svenska GBIF-fynden för större husspindel pekar åt samma håll.
Korsspindeln följer ett annat mönster. Den är ute hela sommaren men blir stor och bygger sitt största nät först i augusti, vilket är när nästan alla fotograferar den.
Vilka svenska spindlar kan bita?
Nästan varje svensk sida om spindlar slår fast att arterna här inte kan bita igenom hud. Nedan står de sex arter som har dokumenterade bett på människa i araneae – Spiders of Europe, som i sin tur bygger på Nentwig med fleras sammanställning från 2013. Ingen av dem ger vävnadsdöd.
| Art | Vad källan beskriver | Var i Sverige |
|---|---|---|
| Större sporrspindel Cheiracanthium punctorium |
Brännande smärta direkt, som når sin högsta intensitet efter 5–20 minuter och sitter i några timmar. Jämförs med ett getingstick eller något starkare. Måttlig lokal svullnad och rodnad. | Öland, Kalmarsundskusten, Gotland |
| Nyckelpigespindel Eresus sandaliatus |
Ett bett i ett finger gav smärta som spred sig upp till armhålan, feberliknande symtom och höjd puls. Borta på ungefär två timmar. | Skåne och södra Halland, mycket lokalt |
| Husvaxspindel Steatoda grossa |
Kan ge långdragen smärta och systemiska effekter av samma typ som änkespindelbett, men i genomsnitt lindrigare. | Inomhus i södra Sverige |
| Större husspindel Eratigena atrica |
Gör inte särskilt ont. En enstaka måttlig lokal svullnad försvinner på några timmar. | Hela landet, inomhus |
| Större skuggspindel Nuctenea umbratica |
Gör inte särskilt ont och smärtan försvinner efter några minuter. | Södra och mellersta Sverige |
| Markrörspindel Atypus affinis |
En lätt brännande känsla med lokal rodnad som går över snabbt. | Skåne och Blekinge |
Alla övriga arter i listan högre upp på sidan kontrollerades också och deras artsidor saknar bettinformation helt. Det gäller också korsspindeln, kärrspindeln och vargspindlarna, tre arter som svenska sajter regelbundet utpekar som bitare utan att ange källa. För vattenspindeln skriver databasen uttryckligen att de rapporter som finns är gamla och overifierade.
Hur ont gör det, i siffror
Den enda prospektiva studien i Europa gjordes i Schweiz 2011 och 2012. Av 19 anmälda fall kunde 8 verifieras som spindelbett. Medianvärdena för dem: smärta 4 på en tiogradig skala, svullnad 20 mm, läkt på 3 dagar. För större sporrspindeln specifikt låg siffrorna högre – smärta 9 av 10, svullnad 30 mm och 4 dagar. En patient fick systemiska symtom och övervakades i tolv timmar. Författarnas slutsats var att bett i Schweiz har ett godartat förlopp med snabb och fullständig återhämtning.
En svensk fallbeskrivning i Entomologisk Tidskrift 2005 går i samma riktning för sporrspindeln: mycket smärtsamt, utstrålande smärta, svullna lymfkörtlar, feber och matthet, med full återhämtning normalt efter ett dygn.
När ska man söka vård? Ett spindelbett i Sverige behöver normalt ingen behandling utöver rengöring och eventuellt kyla. Ring 1177 om svullnaden växer kraftigt, om rodnaden sprider sig efter ett dygn eller om feber tillkommer – då handlar det oftast om en bakteriell infektion i såret och inte om giftet. Ring 112 vid andningssvårigheter eller svullnad i mun och svalg.
Giftinformationscentralens djurregister tar inte upp spindlar över huvud taget. Registret beskriver fjärsing, geting- och bistick, huggormsbett, larver och maneter. Spindelbett finns inte med bland de djurskador svenska giftmyndigheter beskriver.
Farliga spindlar finns – men inte här
Fyra grupper orsakar medicinskt betydande förgiftning någonstans i världen: änkespindlar, eremitspindlar, vandringsspindlar och australiska trattnätspindlar. Ingen av dem är etablerad i Sverige. Många andra arter har lyfts till medicinsk betydelse genom svaga fallrapporter som citerats vidare tills de blivit sanning, vilket Vetter och Isbister går igenom i sin översikt från 2008.
Trattnätspindlar, Australien
Tretton dödsfall finns registrerade i litteraturen mellan 1926 och 2004, samtliga före motgiftet. Sju av offren var barn och varje bett kom från en hane. Motgiftet togs fram 1980 och infördes kliniskt 1981. Sedan dess har inget dödsfall inträffat, enligt både Australian Museum och giftforskningsenheten vid Melbourne University. Trettio till fyrtio personer bits varje år.
Änkespindlar
De amerikanska giftinformationscentralerna registrerade 15 366 exponeringar för Latrodectus mellan 2012 och 2022. Noll av dem var dödliga. En femtedel gav måttliga effekter, 0,8 procent allvarliga och motgift gavs i 3,4 procent av fallen. Innan motgiftet kom 1936 anges dödligheten till omkring fem procent.
Eremitspindlar
Färre än ett bett på hundra ger systemisk sjukdom i Nordamerika och tre kliniska serier med sammanlagt 279 patienter gav noll dödsfall. I Sydamerika är bilden en annan: av 216 chilenska fall utvecklade 34 systemisk sjukdom och 8 av dem dög. Feldiagnosen är samtidigt så utbredd att fler patienter får diagnosen i Kalifornien varje månad än antalet exemplar som någonsin samlats i delstaten.
Vandringsspindlar
I en brasiliansk serie på 422 patienter var 89,8 procent av fallen lindriga, 8,5 procent måttliga och 0,5 procent svåra. Ett dödsfall inträffade, ett litet barn. Endast 2,3 procent behövde motgift.
Brasiliens nationella siffror, den bästa datakällan som finns
Brasiliens hälsoministerium registrerade 168 420 spindelolyckor mellan 2017 och 2021, med 92 dödsfall. Letaliteten blir 0,05 procent. Personer över 65 år hade 2,82 gånger högre dödsrisk. Detta är anmälningsdata, inte obduktionsverifierad orsakssamband, vilket ministeriet självt påpekar.
| Grupp | Fall 2017–2021 | Dödsfall | Letalitet |
|---|---|---|---|
| Loxosceles, eremitspindlar | 39 409 | 37 | 0,09 % |
| Phoneutria, vandringsspindlar | 23 016 | 11 | 0,05 % |
| Latrodectus, änkespindlar | 851 | 1 | 0,12 % |
| Ospecificerade | 105 144 | 43 | – |
| Totalt | 168 420 | 92 | 0,05 % |
Proportionerna
Amerikanska dödsattester för åren 2008 till 2015 ger den enda jämförelse som går att göra mellan djurgrupper i samma register.
Dödsfall per år. USA, dödsattester 2008–2015. Samma lands giftcentraler registrerade samtidigt noll dödsfall av änkespindelbett på elva år. Skillnaden är i sig poängen: spindelbett skrivs ofta in som dödsorsak utan att någon spindel har identifierats och alla globala siffror ärver det felet.
Hur många dör globalt?
Ingen vet. Our World in Data uppskattar omkring 50 dödsfall om året utifrån WHO:s dödsorsaksdatabas, men bara för de länder som har fungerande registrering och en stor andel av dem kommer från Mexiko. En systematisk genomgång publicerad 2026 hittade tolv obduktionsverifierade fall i hela den publicerade litteraturen från 1966 och framåt: åtta Loxosceles, tre Latrodectus och ett Atrax.
Varför topplistor över ”giftigast” inte håller
Rankningarna bygger nästan alltid på LD50, den dos som dödar hälften av försöksdjuren. Tre saker gör måttet olämpligt för att jämföra fara för människa.
- Testdjuret avgör utfallet. För trattnätspindelns gift ligger den letala dosen på 0,2 mg per kilo hos apa och 1,5 mg per kilo hos nyfödd mus. Primater är ungefär sju gånger känsligare – en musbaserad ranking underskattar just den art som har dödat människor.
- Själva mätvärdet är instabilt. En metaanalys av 1 198 letaldosstudier visade att LD50 för samma art varierade 168-faldigt enbart mellan musförsök och nästan 1 600-faldigt över alla testdjur.
- Giftet är inte riktat mot oss. Trattnätspindelns toxiner utvecklades som försvar mot ryggradsdjur som äter spindlar. Forskarna bakom PNAS-studien 2020 kallar effekten på människa en olycklig evolutionär sammanträffning.
Faran bestäms i stället av antalet verifierade bett, hur mycket gift som hinner in, om spindeln alls når igenom hud och om det finns motgift där arten lever. Vår genomgång av världens farligaste spindlar går igenom arterna en och en.
Störst, minst och starkast
Det finns två svar på vilken som är störst
Det finns inget enda svar, eftersom benspann och massa pekar på olika arter. Nästan alla svenska sajter blandar ihop måtten.
| Mått | Art | Siffra | Källans styrka |
|---|---|---|---|
| Störst benspann | Jättekrabbspindel Heteropoda maxima |
250–300 mm | Originalbeskrivningen, Jäger 2001 – primärkälla med mätvärden per exemplar |
| Störst massa | Goliatfågelspindel Theraphosa blondi |
upp till 175 g, benspann 28–30 cm | Guinness World Records. Ingen vetenskaplig publikation med vägd maxvikt gick att hitta |
| Minst | Patu digua, hane | 0,37 mm | Cardoso & Scharff 2009 i Zootaxa, som citerar originalbeskrivningen |
| Minsta hona | Anapistula ataecina | 0,43 mm | Samma studie. Funnen i en grotta i Portugal |
De uppgifter som cirkulerar om goliatfågelspindeln – 175 gram, 30 centimeters benspann, 13 centimeters kroppslängd – går allihop tillbaka på Guinness och populärvetenskapliga andrahandskällor. Vi anger dem därför med den reservationen i stället för att skriva dem som fakta. Siffran 0,43 mm för Patu marplesi, som återkommer på nästan varje sida om ämnet, gick inte att spåra till någon primärkälla alls.
Silket är inte starkare än stål
Det står överallt och i absoluta tal är det fel: draghållfastheten hos en säkerhetstråd ligger på 1,2 till 1,9 gigapascal mot stålets ungefär 3 och kevlarens 3,6. Det silket är överlägset på är i stället seghet – hur mycket energi materialet kan ta upp innan det brister.
Seghet i megajoule per kubikmeter. Darwins barkspindel når över tio gånger kevlarets värde och nästan sextio gånger stålets. Vill man ändå säga att silke är starkare än stål måste man lägga till per viktenhet, eftersom silket är betydligt lättare.
Brännhår hör till Amerika
Ungefär 90 procent av nya världens fågelspindlar har brännhår på bakkroppen, som de gnider loss med bakbenen när de känner sig hotade. Gamla världens arter saknar dem helt. I stället biter de oftare och har kraftigare gift: i en genomgång av 363 fågelspindelbett gav 20 procent muskelkramper och två tredjedelar av dem orsakades av asiatiska Poecilotheria och afrikanska Pterinochilus. Inga dödsfall finns dokumenterade i materialet. Påståendet att ett fågelspindelbett bara är som ett getingstick gäller nya världen, inte gamla.
Sju påståenden som inte håller
”Man sväljer spindlar i sömnen”
Inget sådant fall finns dokumenterat någonstans i den vetenskapliga eller medicinska litteraturen, konstaterar arachnologen Rod Crawford vid Burke Museum. Miljontals människor har sett andra sova utan att någon någonsin vittnat om en spindel på väg in i en mun.
Den populära förklaringen till varifrån myten kommer – en artikel av en ”Lisa Holst” 1993 som skulle bevisa hur nätrykten sprids – går inte heller att belägga. Den historien är sannolikt själv en myt.
”Du är aldrig mer än en meter från en spindel”
Ingen har gjort de beräkningar som skulle krävas för att få fram ett genomsnitt. Avståndet varierar enormt. På en gräsmatta kan en spindel sitta under skon. På en stor parkeringsplats är närmaste spindel tiotals meter bort. I ett flygplan på hög höjd handlar det om flera kilometer. Själva påståendet spåras till en arachnologs kastade kommentar 1995 som sedan förvreds.
”Spindlarna kommer in på hösten för att det blir kallt”
Husspindlarna är egna arter som lever inomhus året om. De är inte trädgårdsspindlar som söker skydd undan kylan. Spindlar är växelvarma och lockas inte av värme över huvud taget. Det du ser i augusti och september är könsmogna hanar som lämnar sina gömställen för att leta honor.
”Lockespindeln är världens giftigaste men käkarna är för korta”
Påståendet är fel på flera plan. Namnet används om tre helt olika djur: dallerspindlar, som är äkta spindlar, lockespindlar, som saknar giftkörtlar helt och harkrankar, som är insekter. Rick Vetter vid University of California, Riverside känner inte till någon publikation som visar toxisk effekt av dallerspindelgift på människa. En studie från 2019 visade att giftet är betydligt svagare än svarta änkans.
”Svarta änkan finns i Sverige”
Det finns två registrerade fynd av Latrodectus mactans i Sverige någonsin, båda i Värmland och båda i importerade amerikanska bilar, ett 2011 och ett 2015 enligt Artportalen. Någon etablerad population finns inte och brun änka har noll svenska fynd.
”Falska änkespindeln har kommit till Sverige”
Inte än. Steatoda nobilis saknas i Dyntaxa, har noll svenska fynd i GBIF och utbredningslistan hos araneae – Spiders of Europe, uppdaterad i april 2026, listar fjorton europeiska länder utan att nämna Sverige, Danmark eller Norge. Danmark har däremot tolv fynd i GBIF, så arten är på väg norrut.
Det som ofta kallas falsk änkespindel i Sverige är husvaxspindeln, Steatoda grossa, som verkligen finns här. Naturhistoriska museet i London beskriver Steatoda-gift som inte särskilt potent, med smärta som varar mellan en och tolv timmar.
”Det kom en livsfarlig bananspindel med frukten”
Rubriken återkommer varje år. Biologen Kajsa Mellbrand, som fick Artdatabankens naturvårdspris 2017, påpekar att de spindlar som avbildas i sådana artiklar oftast är fullständigt ofarliga och att journalisterna sällan frågar någon som kan arterna.
Vanliga frågor
Hur många spindelarter finns det i Sverige?
Mellan 730 och 805 beroende på källa. SLU Artdatabanken anger omkring 790, Dyntaxa 805 accepterade arter, den europeiska databasen araneae 735 och Sveriges entomologiska förening omkring 730. Skillnaden beror på om tillfälliga och införda arter räknas med. Arterna fördelar sig på drygt fyrtio familjer och täckvävarspindlarna är störst med 317 arter.
Vilken är Sveriges giftigaste spindel?
Större sporrspindeln, Cheiracanthium punctorium. Naturhistoriska riksmuseet beskriver den som sannolikt något giftigare för människan än en geting. Den finns bara på Öland, längs Kalmarsundskusten i Småland och på ett par lokaler på Gotland. Påståendet som förekommer på vissa svenska sajter om att bettet skulle likna ett huggormsbett saknar stöd i källorna.
Finns det spindlar i Sverige som kan döda en människa?
Ingen av de arter som lever här har gift som är farligt för en frisk vuxen och ingen av de fyra medicinskt betydande grupperna i världen är etablerad i Sverige. Vi har inte hittat någon dokumenterad rapport om ett dödsfall orsakat av spindelbett i Sverige. Det är inte samma sak som ett bevis för att det aldrig hänt – varken Giftinformationscentralen eller Socialstyrelsen publicerar någon sådan statistik.
Vilka svenska spindlar kan bita igenom huden?
Sex arter har dokumenterade bett på människa: större sporrspindel, nyckelpigespindel, husvaxspindel, större husspindel, större skuggspindel och markrörspindel. De flesta bett sker när man försöker fånga eller råkar klämma spindeln. Ingen av dem ger vävnadsdöd.
Finns svarta änkan i Sverige?
Nej. Två fynd finns registrerade någonsin, båda i importerade amerikanska bilar i Värmland 2011 och 2015. Ingen etablerad population existerar och arten står i Dyntaxa med kategorin ej tillämplig.
Vilken är Sveriges största spindel?
Räknat på kroppslängd ligger korsspindeln högst med upp till 22,5 mm för honan, tätt följd av kärrspindel och getingspindel på 22 mm. Kärrspindeln och skräddarspindeln ser störst ut eftersom benen är betydligt längre och Lunds universitet pekar ut dem som två av landets största arter.
Varför kommer det så många spindlar på hösten?
De kommer inte in. Husspindlarna bor redan där året om. Det som händer i augusti och september är att könsmogna hanar lämnar sina gömställen och vandrar över golv och väggar för att hitta honor. Ett brittiskt forskningsprojekt fann att över 80 procent av de spindlar folk rapporterade inomhus var hanar.
Hur många spindlar sväljer man i sömnen?
Noll, så långt någon vet. Det finns inget dokumenterat fall i vare sig vetenskaplig eller medicinsk litteratur.
Var är spindlarna på vintern?
Kvar. Husspindlarna är aktiva året om – större dallerspindeln har sin topp i januari. Utomhusarterna finns också kvar men rör sig knappt när det är kallt och de rapporteras därför nästan inte alls under vintern.
Hur många spindelarter finns det i världen?
54 086 beskrivna arter i 4 524 släkten och 139 familjer enligt World Spider Catalog, avläst den 19 augusti 2026. Katalogen uppdateras löpande och siffran stiger med några hundra arter om året.
Är fågelspindlar farliga?
Inget dödsfall hos människa finns dokumenterat. I en genomgång av 363 bett var lokal smärta, svullnad och rodnad det vanliga, men 20 procent fick muskelkramper. Kramperna kom nästan bara från gamla världens arter, framför allt asiatiska Poecilotheria och afrikanska Pterinochilus. Nya världens arter, som de flesta börjardjur tillhör, ger nästan bara lokala besvär – däremot har de brännhår som kliar rejält.
Vad gör jag om mitt barn har blivit bitet?
Rengör bettet och kyl vid behov. Ring 1177 om svullnaden växer kraftigt, om rodnaden sprider sig efter ett dygn eller om feber tillkommer – då rör det sig oftast om en bakteriell infektion i såret och inte om giftet. Ring 112 vid andningssvårigheter eller svullnad i mun och svalg. Om spindeln finns kvar, fota den eller lägg den i en burk, eftersom artbestämning underlättar bedömningen.
Källor
Samtliga uppgifter på sidan är kontrollerade mot källorna nedan den 19 augusti 2026. Där källor motsäger varandra skriver vi ut spannet i stället för att välja en siffra.
- World Spider Catalog, version 27, Naturhistoriska museet i Bern. https://wsc.nmbe.ch/
- araneae – Spiders of Europe (Nentwig, Blick, Bosmans, Gloor, Hänggi & Kropf), version 08.2026. https://araneae.nmbe.ch/
- SLU Artdatabanken, organismgruppen Spindeldjur. https://www.slu.se/artdatabanken/arter-och-natur/organismgrupper/spindeldjur/
- SLU Artdatabanken, Rödlistade arter i Sverige 2025. https://pub.epsilon.slu.se/39759/3/slu-artdatabanken-rodlistan-2025.pdf
- SLU Artdatabanken, Sex nya spindeldjur i Sverige 2023. https://www.slu.se/artdatabanken/arter-och-natur/artiklar/sex-nya-spindeldjur-i-sverige-2023/
- Dyntaxa, Svensk taxonomisk databas, publicerad via GBIF. https://www.gbif.org/dataset/de8934f4-a136-481c-a87a-b0b202b80a31
- GBIF, fynddata för Sverige, huvudsakligen från Artportalen. https://www.gbif.org/
- Naturhistoriska riksmuseet, Giftiga djur: spindeldjur. https://www.nrm.se/fakta-om-naturen/djur/giftiga-djur/spindeldjur
- Naturvårdsverket, artlista över fridlysta djurarter enligt artskyddsförordningen. https://www.naturvardsverket.se/49162f/globalassets/amnen/arter-artskydd/dokument/artlista-alla-fridlysta-djurarter.pdf
- Naturvårdsverket, Åtgärdsprogram för nyckelpigespindel. https://www.naturvardsverket.se/publikationer/6300/atgardsprogram-nyckelpigespindel/
- Jonsson, L.J. (2005). Större sporrspindel i Sverige. Entomologisk Tidskrift 126(4):183–186. https://researchportal.hkr.se/ws/files/40838977/FULLTEXT01.pdf
- Gnädinger, Nentwig, Fuchs & Ceschi (2013). Swiss prospective study on spider bites. Swiss Medical Weekly. DOI 10.4414/smw.2013.13877
- Isbister m.fl. (2005). Funnel-web spider bite: a systematic review. Medical Journal of Australia 182(8). https://www.mja.com.au/journal/2005/182/8/funnel-web-spider-bite-systematic-review-recorded-clinical-cases
- Australian Museum, Funnel-web spiders och Spider facts. https://australian.museum/learn/animals/spiders/spider-facts/
- Holstege m.fl. (2023). Latrodectus-exponeringar i USA 2012–2022, NPDS-data. Wilderness & Environmental Medicine.
- Vetter, R.S. (2008). Spiders of the genus Loxosceles. Journal of Arachnology 36:150–163. https://www.americanarachnology.org/journal-joa/joa-all-volumes/detail/article/download/arac-36-1-150.pdf
- Vetter & Isbister (2008). Medical Aspects of Spider Bites. Annual Review of Entomology 53.
- Brasiliens hälsoministerium, Boletim Epidemiológico vol. 53 nr 31: spindelolyckor 2017–2021.
- Camatti m.fl. (2026). Fatal spider envenomation, systematisk översikt. Egyptian Journal of Forensic Sciences 16(1):56. https://link.springer.com/article/10.1186/s41935-026-00557-2
- Herzig m.fl. (2020). Australian funnel-web spiders evolved human-lethal delta-hexatoxins. PNAS 117(40):24920. https://www.pnas.org/doi/10.1073/pnas.2004516117
- WHO/IPCS INCHEM, Poisons Information Monograph 049: Atrax robustus. https://www.inchem.org/documents/pims/animal/atrax.htm
- Jäger, P. (2001). Heteropoda maxima, originalbeskrivning. Zoosystema 23(3):461–465. https://sciencepress.mnhn.fr/sites/default/files/articles/pdf/z2001n3a5.pdf
- Cardoso, P. & Scharff, N. (2009). Anapistula ataecina och de minsta spindlarna. Zootaxa 2246:45–57. https://www.mapress.com/zootaxa/2009/f/z02246p057f.pdf
- Agnarsson, Kuntner & Blackledge (2010). Bioprospecting finds the toughest biological material. PLOS ONE 5(9):e11234. https://journals.plos.org/plosone/article?id=10.1371/journal.pone.0011234
- Bertani, R. & Guadanucci, J.P.L. (2013). Morphology, evolution and usage of urticating setae. Zoologia 30(4):403–418. https://www.scielo.br/j/zool/a/RvWPmmMFfcT6dBPGWCgzPym/?lang=en
- Hauke & Herzig (2021). Muscle spasms after theraphosid spider bites. https://www.preprints.org/manuscript/202012.0145/v2/download
- Nagata m.fl. (2012). Depth perception from image defocus in a jumping spider. Science 335(6067):469–471.
- Burke Museum, University of Washington: Spider Myths (Rod Crawford). https://www.burkemuseum.org/collections-and-research/biology/arachnology-and-entomology/spider-myths
- University of California, Riverside, Department of Entomology: Are daddy longlegs really the most venomous spiders? https://entomology.ucr.edu/news/2022/01/14/are-daddy-longlegs-really-most-venomous-spiders-world
- Naturhistoriska museet i London: How dangerous are false widow spiders? https://www.nhm.ac.uk/discover/how-dangerous-are-false-widow-spiders.html
- University of Gloucestershire, medborgarforskning om husspindlar, publicerad i Arachnology. https://www.glos.ac.uk/
- Sveriges Riksbank via Riksbankens föreskrifter 2014:84 om nya mynt. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/riksbankens-foreskrifter-201484-om-nya-mynt-av_sfs-2014-84/
- Giftinformationscentralens djurregister. https://giftinformation.se/djurregister/
- Our World in Data, teknisk dokumentation om dödliga djur. https://docs.owid.io/projects/etl/analyses/deadliest_animals/
Minax Tarantulas är en oberoende faktasajt om spindlar. Vi säljer ingenting, förmedlar inga djur och bedriver ingen skadedjursbekämpning. Domänen användes tidigare för en privat sajt om fågelspindlar och svenska grod- och kräldjur och de gamla adresserna leder numera hit.
Innehållet ersätter inte medicinsk rådgivning. Vid kraftig reaktion efter ett bett, ring 1177. Vid andningssvårigheter eller svullnad i mun och svalg, ring 112.
Sidan faktagranskad 19 augusti 2026. Hittar du ett fel, hör av dig via kontaktsidan.